Kyrkogårdshistoria

Historia
I Verner Anderssons bok Laholms socken (1962) kan man läsa, att planer på en ny begravningsplats i Laholm kommit på tal redan 1817. Det hade kommit en hemställan från Länsstyrelserna ”att begravningsplatserna måtte flyttas utanför städer och byar, så fort tidsomständigheterna det medger”.
De flesta ledamöterna tyckte att en ny begravningsplats utanför staden var bäst. Möjligheterna till att utvidga kyrkogården vid kyrkan var små, på grund av intilliggande bebyggelse. Dessutom skulle det bli kostsamt. Och snart skulle det ändå komma att behövas en större begravningsplats.
Men från landsförsamlingen hade det kommit en invändning mot en begravningsplats utanför staden. Vägarna dit under höst och vår var ”nästan bottenlösa”, det var besvärligt att gå där och ännu svårare att bära lik. Dessutom var åkrarna som kunde användas dyra i inköp. Det bästa var att utöka begravningsplatsen runt kyrkan åt väster, där det kunde bli plats för 400-500 nya gravar.
En motivering att behålla kyrkogården runt kyrkan var: ”att den gamla kyrkogården har ett högt och luftigt läge där möjligen uppstigande skadliga dunster eller ångor bortföras.”
Och därmed lades ärendet på is i 65 år.
Och här kan man börja fundera på huruvida pengar och miljöaspekter gjort sitt intåg redan i början av 1800-talet.
År 1882 var läget åter akut. Nu var det nästan fullt runt kyrkan och man måste hitta en ny plats.
En kommitté tillsattes för att undersöka saken. Resultatet blev att mark vid Danska vägen inköptes. Av S. P. Persson för 3.310,55, av Hans Andersson för 492,19 och av staden för 2.819,92. Ett förslag om att uppföra ett gravkapell fördes också fram, men sköts på framtiden. Nu fanns mark för att täcka behovet av gravplatser för en bra tid framåt.
Detta område är då det övre området runt kapellet.
Byggandet av ett gravkapell kom upp igen 1894 efter ett förslag från Adolf Söderström. Men det hände inget förrän kyrkoherde Hans Alfred Hedén tillträdde 1898. Det tillsattes återigen en kommitté för att undersöka saken år 1900. Kostnaden ansågs återigen vara för hög, 6.000 kr och arkitekt Knut Bäckeman från Halmstad gjorde ett nytt förslag som slutade på 5.766 kr. Vilket antogs och den 10 oktober 1903 invigdes kapellet.
Sedan dröjde det till 1915 då ännu en utvidgning av kyrkogården var aktuell. Marken, som var en åker, var skänkt till staden av lantbrukare J. P. Svensson. Marken gränsade i öster till kyrkogården och sträckte sig fram till Stadsparken. Ett område på 18.750 m². Den södra delen av detta område skulle tjäna som grustäkt i 20 år. Priset för marken sattes efter diverse förhandlingar till 75 öre m².
Och då är vi framme vid storleken på dagens kyrkogård.
Minneslunden invigdes 1984.
Och nu har även kyrkogården runt kyrkan tagits i anspråk igen, då där har gjorts i ordning en asklund.

 

Kommentera