Arkiv för kategorin ‘Gravstenar, arkiv’

Laholm nya, 17:159

Sten och grav behöver inte finnas på samma ställe. Förr i tiden hade man kanske inte råd med att köpa en sten. Men det fanns kanske när en annan familjemedlem gick bort. Ett exempel på detta finns i kvarter 17. Det kan se lite konstigt ut på stenen med en person som avled 1863, när kyrkogården inte är invigd förrän 1882. I detta fall finns en notering om att personen är begravd utanför stora ingången vid kyrkan.

17-159

Här vilar i alla fall hustrun Ingar Mattsson, född Andersson, 1821, död 1895 och dottern Karin Mattsson, född 1857, död 1932. Medan maken landtbrukaren Nils Mattsson, no 2, Ösarp, vilar någonstans utanför kyrkan.

Laholm nya, 18:1

Kyrkogårdens näst äldsta gravsten finns i kvarter 18 och ser ut som en trädstubbe. Enligt Eva Gustafsson, Kulturmiljö Hallands bevarandeplan, symboliserar ekträdet ”motståndskraft mot röta och dess hårdhet användes som sinnebild för en kristen människas uthållighet”.

Här vilar bokhållare H.P. Aug. Larsson, född 1860, död 1883.

18:1

Laholm S:t Clemens, Horn

Den sorgliga historien om Månstorps Gårds husspöke:
Den adliga fröken Elisabeth Eleonora Horn af Rantzien blev förälskad i sin kusin Türow Boltenstern. Hon blev gravid och hennes far tvingade Türow att gifta sig med henne. Han kom ridande till Månstorp, dom vigdes och sedan red han iväg för att aldrig återkomma. Elisabeth födde en liten dotter som dog vid 7 månaders ålder. Detta tog livsgnistan från Elisabeth. Efter den dagen gick hon bara ut nattetid. Hon svepte in sig i en grå slängkappa och gick ut med mat till de fattiga. Hon dog 37 år gammal. I husförhörslängden står: ”detta ädla fruntimmer afled på Månstorp d 27 febr 1854, kl 4 på morgonen, djupt sörjd och saknad af moder, syskon och alla som närmare kände henne, i synnerhet fattiga”.
Sedan den dagen kan man känna hennes närhet i vindsrummet där hon bodde, på Månstorps Gård.
Hennes gravkors finns på kyrkogården vid S:t Clemens kyrka.

Kategorier
Vi sponsras av

Sponsras av Wekudata

Dufva Advokatbyrå